Upprepning
Jag vaknade mitt i natten och fattade ganska snart det jobbiga beslutet - jag måste repa upp! Jag har de senaste dagarna nästan stickat klart tröjan "
Brigade" av
Todd Gocken, men jag gjorde fel nånstans och fick fel antal maskor vid ena axeln. Det hade säkert kunnat gå att rädda i efterhand, men jag är ganska petig och vill gärna att det ska vara rätt från början och om jag inte repade upp och gjorde om det så att det blev helt rätt så skulle jag tänka på det varje gång jag skulle se tröjan sen.
Sagt och gjort, jag drog ur stickorna och repade upp omkring 21 cm av det jag hade stickat de senaste dagarna, och nu är garnet tvättat, utsträckt och hänger på tork (se blogginlägget "
Frogging och hur jag blev den bästa grodan..." för info om hur man gör) och sedan är det bara att försöka igen!
"Spit-splicing"
När man stickar med garn som är 100% av en djurfiber, som till exempel ull, alpacka eller kamel och som INTE är superwash-behandlat, så har man möjligheten att göra en "spit-splice" för att slippa trådar att fästa i sin stickning.
Jag är osäker på om det finns ett svenskt ord för just "spit-splicing", men om någon känner till ett sånt ord får ni gärna höra av er!
Nåväl, såhär går det till:
Nystanet har tagit slut och jag måste börja på nästa. I det här fallet är det
Cascade 220 från
Cascade Yarns som jag använder (det är 100% ull och inte superwash-behandlat).
Här finns alternativet att bara göra en knut, eller att bara börja sticka med det nya nystanet och sedan fästa garnet på baksidan av stickningen. Dock så vill jag undvika fler trådar att fästa och jag tycker dessutom att det blir snyggare med en spit-splice.
(det finns också flera alternativ till spit-slicing, men det återkommer vi till senare)
Om man tittar noga ser man att garnet består av flera så mindre trådar som är spunna runt varandra. I det här fallet är det fyra trådar som garnet relativt enkelt kan delas upp i.
Det man gör nu är att klippa av hälften av trådarna några centimeter ned, så att änden av garnet är hälften så tjock som resten. Detta göra man på båda ändarna som man vill tova ihop.
Sedan kommer vi till anledningen till varför det heter just "spit-splice" - stoppa båda garnändarna i munnen och fukta dem med lite saliv.
Sedan korsar man garnerna över varandra och börjar sno dem runt varandra.
Fortsätt sno garnerna runt varandra tills det börjar se ut som en lång tråd.
Sedan använder man sig av ullens egenskap att tova sig när den är blöt och när man applicerar friktion och värme.
Man lägger helt enkelt den delen av garnet som är blöt och som man ska tova ihop i handflatan:
Sedan tar man andra handen och lägger ovanpå och gnuggar händerna mot varandra. På så sätt värms garnet upp av friktionen och det börjar tova ihop sig. Det behövs inte mycket gnuggande förrän man har en nästintill osynlig skarv mellan de två olika garnändarna.
Det här ger en stark skarv som jag nog aldrig har upplevt att man har kunnat se i det färdiga stickade plagget. Inte heller har jag varit med om att en sån här skarv har gått upp (peppar, peppar, ta i trä...) och det är absolut värt den lite äckliga smaken som garn i munnen ändå ger.
Det kan vara värt att testa att göra en spit-splice även på andra garner (sockgarn som består av en större del ull och en liten del polyamid/nylon/akryl t.ex.), men det kommer inte fungera på superwash-behandlade garner och inte heller på cellulosabaserade garner som bomull, lin eller bambu.
Lycka till!
/ Stefan
Frogging
I woke up in the middle of the night and pretty soon it became clear to me that I had to make the tough decision - I have to frog my knitting! The last few days I've been almost finishing the sweater "
Brigade" by
Todd Gocken but I made a mistake somewhere and ended up with the wrong number of stitches by the shoulders. I'm sure it could have been fixed afterwards in some way, but I'm quite picky about getting things right and if I didn't frog it and re-made it the right way it would annoy me every time I'd see the sweater after that.
So, I pulled my needles out and unravelled about 21 centimeters (a little over 8 inches) of what I've been knitting the last few days and now the yarn has been washed, stretched and hung up to dry (see the blog entry "
Frogging and how I became the best frog..." for info on how to do this) and once it's dry I'm going to try it again!
Spit-splicing
When you're knitting with a yarn that's 100% animal fibre, like for example wool, alpaca or camel and that HAVEN'T been superwash treated, you have the option of spit-splicing as to get rid of any unwanted ends of yarn that you're going to have to weave in later.
Here's how it's done:
I've run out of yarn and I need to add a new ball of yarn to my knitting. In this case I'm using
Cascade 220 from
Cascade Yarns (it's 100% wool and non-superwash).
Here you have the option of just tying a knot or to just add the next ball of yarn and then weave in the end in the back or your knitting. I like to avoid more loose ends to weave in than I need though, plus I think that a spit-slice is much more subtle in the way it looks.
(there are alternatives to spit-splicing, but we'll get back to that later)
If you look closely you'll see that the yarn is made up by several smaller threads that have been spun around each other. In this case there are four of them.
Now you cut off a few centimeters (about an inch or so), so that the end of your yarn is only half as thick as the rest of it. Do this to both ends that you want to join.
Then we get to the actual spit part of the spit-splice - put both ends of yarn in your mouth and wet them with saliva.
You then cross the yarns over one another and start to twist them.
Continue to twist them around each other until you have something that starts to look like a long continuous thread.
Then it's time to use the wool's felting properties by applying friction and heat.
You put the part of the yarn that you want to join together in the palm of your hand:
You then take your other hand and put it on top and rub your hand together. That way you'll heat up the yarn with the friction and it will start to felt. You don't need to rub your hands together very much until you have an almost invisible joint between the two balls of yarn.
This is a strong joint and I don't think I've ever been able to see one in a finished piece of knitting. Nor have I've ever had one come undone (knock on wood) and it's absolutely worth the slightly disgusting taste that the yarn will leave in your mouth.
It can be worth to try doing a spit-splice on other yarns too (like a sock yarn that's made up of mostly wool and a little bit of polyamid/nylon/acrylic for example), but it won't work on a superwash yarn and not on any cellulose fibres like cotton, linen or bamboo.
Good luck!
/ Stefan
