Sockor

Sockans anatomi

Det här med att sticka sockor har man ju gjort i alla tider. Mitt kanske allra första stickningsminne var när vi satt hemma hos farmors syster Tyra och hennes man Ville och tittade på såna där gamla klassiska caféprogram som gick på SVT förr i tiden, och Tyra stickade sockor på strumpstickor. Vad det var för garn hon använde vet jag inte riktigt, men det var nog oftast grått. 

Jag fick nog upp mina ögon för det där med stickning mycket via henne och de där kvällarna. Min mamma hade en syjunta och där stickade man också, inte bara sockor dock, utan allt möjligt. Det finns foton hemma hos mina föräldrar på denna syjunta, när alla dessa kvinnor sitter och stickar mer eller mindre galna 80-talsinspirerade tröjor och liknande i pastellfärger och ibland med lite glitter i. Tittar man en gång till så ser man också mig sittandes där i soffan, stickandes på något som ser ut som en sned och väldigt ojämn halsduk...

Nåväl, det här med att sticka sockor/strumpor skulle ju detta handla om!

När man tänker efter, så är egentligen en mänsklig fot en väldigt märklig kroppsdel att försöka skapa ett klädesplagg för... Det är många saker som man måste ta hänsyn till, och att få en alldeles optimal passform kräver en hel del väl placerade ökningar och minskningar. 

Häromdagen fick jag upp ögonen för en bok av Cat Bordhi - Personal Footprints for Insouciant Sock Knitters. I den här boken, som kom ut 2009, tar Cat oss genom ett helt nytt sätt att sticka sockor på. Steget är ganska långt från att börja från själva skaftet och sticka ned till hälen, göra en "flärp" som man sedan ska plocka upp maskor på sidan av och sen ska man forma själva hälen innan man får sticka foten och sedan ska det minskas för tån. I Cats bok börjar man genom att rita av sin fot på en bit kartong (så att man kan anpassa sockan och få 100% passform), sedan stickar man från tån och stickar den som en platt vante, typ. Sedan plockar man upp maskor på ovansidan och klipper upp (det är inte fullt lika dramatiskt som det låter) och stickar själva skaftet. 

För en genomgång av det här sättet att sticka på, så finns en video som ger en överblick över teknikerna i boken och en video för hur man klipper upp och öppnar upp för skaftet. För överblicksvideon, klicka här och för videon om hur man klipper upp och stickar skaftet, klicka här.

Jag gillar verkligen tanken på att sticka strumpor och sockor från tån, för det gör att man kan använda det garn man har och slipper få små nystan kvar av det som man sen ändå inte vet vad man ska göra med. 

Cat Bordhi är ett stort namn inom sock- och strumpstickning (även inom annan stickning också, men kanske främst bland de/oss som gillar att sticka sockor och strumpor). Hon har skrivit sex böcker om stickning (de flesta om just sockor/strumpor) och en roman. 

Det finns mer info om henne och hennes böcker på hennes hemsida, som du hittar genom att klicka här.

För mer traditionella sätt att sticka strumpor och sockor på, så finns det ju den klassiska raggsockan. 

De stickas normalt från skaftet och ned. Man lägger alltså upp ett antal maskor och stickar sedan dessa som en rund tub av resår, innan man kommer ned till själva foten. Hälen tycker många är lite krånglig, men så länge man bara håller koncentrationen så brukar det gå bra. Jag försöker oftast göra såna här hälar i en sittning, dvs jag lägger inte ifrån mig stickningen förrän hälen är klar, för då tappar jag bort mig och det blir bara fel. Här är ett par raggsockor jag har stickat uppifrån i raggsocksgarn från Svarta Fåret. 

Sedan kan man ju då också börja sockan från tån. Där finns det en mängd olika sätt att göra det på. Antingen gör man en tillfällig uppläggning med hjälp av en virknål och en luftmaskkedja som man sedan stickar tån från, repar upp själva luftmaskorna och sedan stickar sockan uppåt, eller så använder man sig av allehanda uppläggningar som gör att man slipper vända och hålla på. Min favorit för att börja en strumpa nedifrån är Judy's Magic Cast-On. Det är en uppläggning som uppfunnits av en amerikansk kvinna som heter Judy Becker. Klicka här för att se Cat Bordhi demonstrera den. 

Här kommer en bild på ett par strumpor, påbörjade med just Judy's Magic Cast-On, och där jag stickat båda strumporna samtidigt på en och samma rundsticka, i den teknik som kallas Magic Loop. 

Sedan kommer vi då till det här med hälen. Det finns hur många olika sätt som helst att göra en häl på, och jag kan nog inte påstå att jag har någon direkt favorit själv. Jag brukar variera mig lite och testa lite olika sätt. Cat Bordhi har en egendesignad häl som kallas Cat's Sweet Tomatoe Heel, på grund av att den är väldigt slät (som en tomat). Hon har också givetvis en video där hon demonstrerar denna. Klicka här för att se henne demonstrera den.

Jag känner nu att jag nog kommer vilja skriva enskilda och mer ingående inlägg om sockans olika delar och vad det finns för olika lösningar på de problem som uppstår när man försöker göra ett klädesplagg för något så konstigt som en fot. Därför får jag be att återkomma med en serie inlägg om sockans anatomi och arkitektur. :)

Jag tänkte avsluta med en bild. En socka jag stickat nedifrån och upp, med Judy's Magic Cast-On, en häl som jag glömt bort namnet på tyvärr (återkommer om detta i häl-inlägget längre fram) och som jag avslutat med en elastisk avmaskning.

Skriv gärna och kommentera om vad ni har för favoritsätt att sticka sockar på, om ni har någon favorithäl eller -tå eller så! :)

/ Stefan

Stickningsrummet

Fördelen när man har en sambo som också gillar att sticka och man dessutom råkar bo i en relativt stor lägenhet är att man kan inreda ett helt stickningsrum!

Det börjar bli lite ordning på det nu, efter många timmars nystande och organiserande. Jag har försökt lägga in så mycket som möjligt av garnerna i min "stash" på Ravelry, men jag har inte lagt in sånt som jag bara har ett enda omärkt nystan av eller så. Jag fick för några år sedan ärva en hel massa garner efter min moster (som för övrigt var känd för att sticka så hårt att det "knakade" om garnet när man flyttade stickningen längs stickan), och jag har även fått en hel del växtfärgade garner av min mamma, som hon färgade och vävde filtar av när vi barn var små.
De är i alla fall nu uppnystade och inlagda i hyllor.
Jag vågar inte riktigt räkna hur många nystan det finns här, men det är många!

Det visade sig att garnhärvor fungerar alldeles utmärkt som gardiner! Solen ligger dock på hela eftermiddagarna i det rummet, så jag fick dra ned persiennen, så att garnerna inte bleks där de hänger i fönstret. 

Våra katter fullkomligt ÄLSKAR det nya stickningsrummet! De har redan hittat sina favoritplatser - på filten i soffan och högst uppe på bokhyllan där de kan hålla utkik ända ned på parkeringen nedanför huset genom balkongdörren. Fåtöljen i hörnet är också väldigt populär. 

Tack och lov så bryr sig inte våra katter så mycket om garn, så länge garnet ligger stilla...! Dock var jag tvungen att leka lite med dem i dag när jag sorterade ett hundratal garnnystan som skulle nystas upp med nystmaskinen... Jag satte fast ena änden av ett skräpgarn i nystmaskinen och sedan drog jag ut änden och gick runt med den i lägenheten, drog den under soffan och bordet i vardagsrummet, ut i hallen, in i badrummet, genom köket, in i sovrummet, in under sängen och ut i köket igen... Sen var det bara att sätta sig vid nystmaskinen och börja veva och titta på när de sprang genom lägenheten och jagade garn. :) 

Nu blir det snart middag efter en lång dag med garnerna. Det finns fortfarande en del garner kvar att nysta upp och hitta plats till. Det får nog bli en annan dag, dock. 

/ Stefan

Disktrasor

Stickade disktrasor har blivit väldigt populärt på rätt kort tid! De har väldigt bra uppsugningsförmåga, luktar inte illa som många "vanliga" disktrasor, går att tvätta i tvättmaskin och är dessutom ganska snygga!

Det finns naturligtvis i princip lika många sätt att sticka en disktrasa på som det finns stickade disktrasor, men jag tänkte dela med mig av hur jag gör. Jag stickar mina i rätstickning, på diagonalen, i antingen bomull eller lin.

Steg ett är att välja ett garn. Jag har valt Mandarin Petit från Sandnes Garn, 100% bomull, 27 m på stickor 3 mm = 10 cm till den grå disktrasan och Lin från Drops, 100% lin, 21 m på stickor 4 mm = 10 cm till den bruna disktrasan.

Sedan måste man välja vilka stickor man ska använda. Jag brukar oftast använda den storlek som man rekommenderar till det garn jag valt. Till disktrasan i lin valde jag dock att gå ned till stickor 3.5 mm, då jag tyckte att den blev lite väl glest med stickor 4 mm.

Mönstret är som följande:

Lägg upp 4 m. 

Varv 1: rm till slutet av v. 

Varv 2: 2 rm, omsl, rm till slutet av v. 

Upprepa v 2 till önskad bredd. 

Minskningsvarv: 1 rm, 2 rm tills, omsl, 2 rm tills, rm till slutet av v.

Upprepa det här varvet till det finns 4 m kvar, maska sedan av dessa och fäst alla trådar. 

Om disktrasan ska ges bort som present (det är en perfekt gå-bort-present - tre, fyra disktrasor) så brukar jag tvätta och blocka dem, men om jag bara ska använda dem hemma så brukar jag bara börja använda dem direkt. De går som sagt lätt att tvätta i tvättmaskin (följ tvättanvisningarna för det garn du har valt) och luktar inte alls illa som "vanliga" disktrasor man köper i affären gör. De aviga maskornas "knottror" gör dessutom att de tar bort fläckar och rester väldigt bra. 

Sedan finns det ju som sagt hur många sätt som helst att sticka sina disktrasor på! Varför inte använda de som en testlapp för en teknik som du kanske vill använda på en större stickning? De går att göra i allt från väldigt enkla tekniker, som de som jag gör, till superavancerade varianter - bara fantasin sätter gränser!

/ Stefan

Förkortningar:

m = maska/maskor

rm = räta maskor

omsl = omslag

v = varv

Svårigheten med att sticka bara ETT projekt

Är det inte väldigt svårt att hålla sig till en stickning, till att den är klar? Jag tycker det är väldigt svårt, för när jag är klar med 3/4 av arbetet så känner jag plötsligt för att sticka något helt annat.

Jag har stickat på min "Brigade". Ärmarna är på plats och jag har börjat minskningarna upp mot halsen. Det går ganska bra, även om jag är lite missnöjd med hur mina SSK (slip-slip-knit*) ser ut. Jag såg en väldigt intressant video med Cat Bordhi i går kväll, där hon delar med sig av ett knep för hur man kan strama upp sina SSK's. Klicka här för att se videon.
Så, nu funderar jag på att backa upp till innan mina minskningar och göra på hennes sätt istället. Jag är alltid lite skeptisk till att backa i min stickning dock, så vi får se... Det är nog lite pga detta som stickningen ligger och vilar lite nu, jag måste bara bestämma mig för hur jag ska göra med den.

Men...!

I går blev jag alldeles superinspirerad att sticka strumpor och sockor! Efter att ha sett diverse videos på YouTube och fått så himla bra tips och knep, så vill jag bara sätta mig och designa och sticka socka efter socka efter socka... Jag började på några olika grejer i går, men inget som direkt blev något. Jag har tänkt sticka ett par sockor till mig själv i ett fint grönt sockgarn som jag köpte i Tallinn i februari, dock. Jag vill gärna testa lite olika tekniker, saker som jag inte testat innan.
Hur stickar ni era sockor? Följer ni något mönster, eller hittar ni på nya grejer hela tiden? Vilken typ av häl gör ni? Börjar ni uppifrån eller nedifrån?

Jag har fastnat för Judy's Magic Cast-On, vilket är ett sätt att lägga upp på för att börja sockan från tån. Den är helt utan skarv och det blir väldigt snyggt! Det jag gillar med att sticka sockan upp från tån är att man inte behöver oroa sig för om garnet ska räcka, för det är ju bara att sticka på till garnet tar slut.
Vad gäller häl så har jag tänkt mig att testa Cat's Sweet Tomatoe Heel, för jag tycker den är rätt snygg, plus att man slipper allt det där krims-kramset med att sticka en häl-flärp och sedan plocka upp maskor på sidan av den och minska och hålla på.

Hur gör ni för att hålla er till ett arbete till det blir färdigt? Finns det några knep för detta, eller är det bara självdisciplin som gäller? Kommentera gärna!

/ Stefan





*SSK, eller slip-slip-knit betyder: lyft en maska rätt, lyft nästa maska rätt, sätt i vänster sticka genom dem igen och sticka dem genom den bakre maskbågen. Det är en vänsterlutande minskning, till skillnad från att sticka två maskor tillsammans, vilket är en högerlutande minskning.

Brigade - snart MED ärmar!

Nu har jag äntligen (!) blivit klar med själva kroppen av tröjan Brigade och i morgon ska den få ärmar och jag får börja med slutfasen av tröjan. Jag tycker alltid att det är den roligaste biten, när allt börjar komma ihop och man börjar se hur det kommer bli. Själva stickadet av ärmarna och kroppen (som i det här fallet var mest bara slätstickning) känns ganska mycket som en transportsträcka.

Tröjor kan monteras ihop på en rad olika sätt och i det här fallet stickas ärmarna separat och sedan stickas kroppen av tröjan runt runt på rundsticka och när kroppen sedan blivit tillräckligt lång så trär man helt enkelt på ärmarna på samma sticka som kroppen och stickar färdigt tröjan upp till kragen.
Sen finns det varianter där man stickar fram- och bakstycke för sig, och där man sedan syr ihop allt. Det finns också varianter där man börjar tröjan upptill och stickar den nedåt. Det finns också en rad olika typer av ärmar.
Jag ska nog skriva ett inlägg om tröjans anatomi och vad det finns för olika sorter lite längre fram! :)

Det blir ett lite kortare inlägg i kväll, men jag återkommer med nya stickäventyr snart! :)

/ Stefan



Tröjan "Brigade" är designad av Todd Gocken och mönster finns att köpa på Ravelry. Jag stickar den i Cascade 220, ett 100% ullgarn från Cascade Yarns och med stickor 4.5 mm.

Brigade-uppdatering

Efter att ha stickat klart ärm nummer två till tröjan "Brigade" i går kväll och lagt upp för tröjans kropp och stickat ett par varv resår så har stickningen vilat fram till i dag... I dag har den dock stickats på - rejält!

När jag stickar såna här slätstickade partier, även om man i det här fallet har små resårpartier i var sida, så fastnar jag lätt i det och bara sitter timme efter timme efter timme och stickar. Jag kan inte släppa det, helt enkelt! Det blir som någon slags hypnos eller så, fast inte på ett dåligt sätt. Jag tycker det här är lika kul som att sticka avancerade flät- eller spetsmönster!

Under stickningens gång i dag har jag roat mig med att lyssna på lite olika saker. Bland annat har jag lyssnat på Harry Potter-böckerna, inlästa som ljudbok av Stephen Fry - helt otroligt bra och kul att lyssna på! Det kan verkligen rekommenderas!
Vidare så har jag lyssnat på ett par podcasts som handlar om stickning - en på engelska och en på svenska. Den svenska jag lyssnar på är Stickpodden där Karin och Elin pratar om stickning, livet och är allmänt härliga och underbara! Den engelska podden jag lyssnat på är The Anatomy of Knitting där Erin pratar om stickning och garn och ibland även annat. Stickpodden har avsnitt som är omkring en timme långa och tiden bara springer iväg! Innan man vet ordet av har den där timmen bara försvunnit och man sitter där och önskar att avsnittet bara ska fortsätta! The Anatomy of Knitting består av lite kortare avsnitt, som är mer kompakta och även om det är väldigt intressant och jag verkligen gillar att lyssna på det, så kan jag ibland känna att jag missar en och annan kanske viktig detalj i informationsflödet.
Jag kan dock verkligen rekommendera båda dessa podcasts, om det är någon där ute som känner att de vill ha något att lyssna på när de sitter och stickar!

Vad lyssnar/tittar ni på när ni stickar? Kommentera, eller skicka ett email eller så! :)

/ Stefan

Brigade

Jag lyckades i alla fall bli klar med ärm nummer två på min "Brigade" i kväll!
Innan tröttheten gjorde sig alltför påmind så hann jag lägga upp och börja med resåren på själva kroppen av tröjan också, och livet kommer garanterat att kännas lättare när jag kommit förbi den biten och får börja sticka mer slätstickning. Resåren stickas 3 r, 2 a och även om det blir fint känner jag mig rätt mätt på det nu efter att ha gjort två hela ärmar i det.

Nåväl, i morgon blir det att ta tag i det igen och köra vidare, så ska det nog bli något av det hela så småningom! :)

/ Stefan



Tröjan "Brigade" är designad av Todd Gocken och mönster finns att köpa på Ravelry. Klicka här för att komma till projektsidan.

Frogging och hur jag blev den bästa grodan... / Frogging and how I became the best frog...

Frogging

Redan såhär i början av bloggen tänkte jag ta tillfället i akt och berätta om det här med "frogging" och hur det kommer sig att jag valt Frog Knitting som mitt bloggnamn. 

"Frogging" är en engelsk stickningsterm och betyder "att repa upp". Det kommer av det ljud man på engelska säger att grodor gör: rip-it, rip-it (alt. "ribbit, ribbit" eller andra varianter på samma tema), vilket sägs likna det ljud som uppstår när man repar upp sin stickning. 

Man drar helt enkelt ur stickorna och repar upp alla de där timmarnas arbete! Ja, eller så sätter man i stickorna i maskorna (jag återkommer om hur man gör detta längre fram) några varv ned, om det bara är ett mindre misstag för ett par varv sedan man ska rätta till - sen är det bara att sätta igång!

För att demonstrera hur man kan använda "frogging" så har jag offrat en bit av en Aran Sweater (en speciell typ av tröja med flätmönster av olika slag som härstammar från the Aran Islands utanför Irland) som jag började sticka på för ungefär ett år sedan, men som bara blivit liggande och nu ska få ett nytt liv som något annat. Den är/var stickad i DROPS Karisma, ett superwash ull-garn som ger ca. 21 m/28 v per 10 cm och stickas med stickor 3.5 - 4 mm. Det kommer i nystan om 50 g och 100 m motsvaras av just ca. 50 g. 

Ett superwashbehandlat ullgarn tovar sig inte och är lättare att ta hand om när det sedan blivit ett färdigt plagg. Det går att tvätta i maskin. Dock förlorar man några av ullens unika egenskaper i och med den här behandlingen, och det är bra att tänka igenom vad man vill att ens plagg ska ha för egenskaper innan man väljer garn. 

Anledningen till varför jag froggar och blötlägger garnet är att när man froggat något som varit stickat så är garnet väldigt "lockigt" och det blir inte snyggt att sticka med. Efter blötläggning så kommer garnet släta ut sig och det blir som det var från början, och lätt att sticka jämt och snyggt med!

Nåväl, vi sätter igång med froggandet!

Jag har länge stört mig på den där lilla kanten som mönsterskaparen ville att man skulle sticka alldeles i början, innan själva resåren, och jag kan bara inte släppa hur fult jag tycker att det blir! Så, den här tröjan får helt enkelt bita i gräset och antingen börjas om på, utan den fula kanten, eller bli en helt annan tröja - man vet ju aldrig!

Steg ett är att dra ur stickorna ur arbetet. I det här fallet ska jag frogga hela arbetet, så jag sätter inte in stickorna i det igen, utan låter det vara som det är. 

Sedan är det bara att börja repa upp! Garnet korvar sig och påminner om nudlar/lockar/hår som är krusat med krustång på 80-talet...!

Jag har fått min mammas gamla nystmaskin, som hon köpte någon gång på 80-talet när hon stickade mycket och gick på syjunta och växtfärgade garnet och allt. Den är verkligen värd sin vikt i guld! Men, har man ingen nystmaskin går det lika bra att nysta för hand! 

Jag har också en garnvinda, som jag hittade i en butik i Gamla Stan här i Stockholm. Jag var på jakt efter en ganska länge, men tyckte de var så dyra. Jag frågade efter en i den här butiken och de råkade ha en som de hade tagit hem till en kvinna som bett dem skaffa fram en till henne, men sen hade hon tappat intresset och aldrig hämtat ut den, så jag fick köpa den ganska billigt. Det lönar sig att fråga! 

Steg ett i nystandet är att nysta upp garnet i nystan på nystmaskinen (eller för hand om man kör den varianten). 

Sedan spänner jag upp garnvindan och nystar upp garnet på den, så att det blir en sk. härva. I det här fallet gjorde jag knutar och nystade upp alla fem små nystan till en enda stor härva, för att spara lite tid (och ork). Jag tog garnstumpar och band dem runt härvan på tre olika ställen, för att den inte ska trassla ihop sig. 

När man tar av garnet av garnvindan och släpper på spänningen man skapat när man nystat upp det på den, så kan man verkligen se att det påminner om nudlar! Haha! Det ser inte riktigt klokt ut! :)

Sedan tar jag garnet, lägger det i blöt tillsammans med lite tvättmedel av ngt slag i ca 20-30 minuter. Jag använder mig av Y3, som går att köpa i så gott som vilken affär som helst. Är det ett väldigt fint garn och något som jag är väldigt rädd om så använder jag mig av finare ulltvättmedel som är mer specialiserade för just ull och som är väldigt skonsamt mot garnet. 

Sen är det bara att ta upp garnet och försiktigt krama ur vattnet (speciellt om det inte är ett superwashbehandlat garn, då det lätt kan filta och tova sig när det är blött!). Jag lägger det sedan på en torr handduk och rullar ihop den och trampar på den, för att få det så torrt som möjligt (utan att för den delen gnugga garnet mot sig självt, så att det tar skada eller tovar sig), sen är det bara att hänga upp det på tork! I dag får det torka ute på balkongen. 

När garnet sedan är torrt så nystar jag återigen upp det till små mindre nystan på nystmaskinen och sen är det bara att sätta igång och sticka med det!

Så, då kommer vi då till slutdelen av det här långa inlägget om frogging och varför min blogg heter Frog Knitting. Nej - det är inte så att jag har tvångstankar om att repa upp all stickning jag ser eller att jag återanvänder garn hela tiden (även om det här med att återanvända garn går alldeles utmärkt, vilket ju det här inläget visar). 

För många år sedan så letade jag efter ett alias att använda mig av på nätet och en vän som är väldigt händig med anagram, tog mitt för- och efternamn och kom på namnet "Best Mean Frog" - den bästa onda grodan! Ur det kom sedan idén om att leka med hela grejen om frogging och stickning och så blev det Frog Knitting! 

Så ta en extra titt på era gamla stickningar som ni har liggandes! Kanske är det så att någon av dem skulle göra sig bättre i en helt ny form, något som kanske är roligare att sticka eller som blir en perfekt present till någon? 

/ Stefan

Frogging

In the beginning of writing this blog I thought I'd seize the opportunity to talk about this "frogging" business and how come I've chosen Frog Knitting as my blog name. 

"Frogging" is an English knitting term that means that you unravel or "rip up" you knitting. It comes from the sound one in English says that frogs make: rip-it, rip-it (alternatively "ribbit, ribbit" or other variations on the same theme), which is said to remind you of the sound of unraveling knitting. 

You simply pull out your knitting needles and then unravel all those hours of knitting! Or, you can put your knitting needles back in a few (or a lot) rows back and unravel to that point (I'll get back to how to do this later), if we're only talking about a smaller mistake that you did and that you can't live with - after that all you have to do is to continue to knit!

To demonstrate how one can use "frogging" I've decided to immolate an Aran Sweater (a particular kind of sweater that has cable patterns over it and that is derived form the Aran Islands off the coast of Ireland) that I started knitting about a year ago but that's just been lying around and that will now be given a new life as something else. It is/was knitted in the yarn Karisma from DROPS, a DK weight superwash wool yarn that gives you about 21 sts/28 rows per 10 cm/4 inches and that you knit using 3.5 - 4 mm needles (US size 4 - 6). It comes in skeins of 50 grams and 100 meters (109 yards) equals 50 grams. 

A superwash yarn won't felt and is easier to take care of once it's a finished project. You can wash it in your washing machine. You do lose some of the wool's unique properties through this treatment though and I'd recommend thinking through what properties you want your project to have and what you are going to use it for and so on, before you chose what yarn to use for it.

The reason why I'm frogging and then soak the yarn is that when you've frogged something that's been knitted the yarn is rather "curly" and it won't be nice to knit with. After soaking it it will stretch out and return to the form it was in to begin with and be easy and nice to knit with!

Well then, let the frogging commence!

That little edge at the bottom of the sweater, below the ribbing, that the designer for some reason wanted you to do, has been bothering me ever since I started this sweater and I simply can't get over how ugly I think it is! So this sweater will have to bite the dust and either be started over again, without the ugly edge, or become something totally different - you never know!

Step one is to pull out your knitting needles from your work. In this case I'm going to frog my entire project, so I'm not going to put the needles back in, but just leave all the stitches live. 

Then all you have to do is to frog it! The yarn will be curling up on itself and I think it reminds you of noodles, curles or hair that's been treated with one of those crimping irons from the 80's...!

I've been given my mother's old ball winder that she got from Japan sometime during the 80's when she used to knit and go to knitting cafés and plant dye yarn and everything. It really IS worth it's weight in gold! But, if you don't have a ball winder you can of course wind it by hand too!

I also have a swift that I found in a shop in the Stockholm Old Town. I'd been looking for one for a long time, but always thought they where so expensive. I asked for one in this shop and they just happened to have one that a woman had asked them to get for her, but that she'd never picked up, so I got it quite cheap! It pays to ask!

Step one is to wind up the yarn into cakes on the ball winder (or into balls of yarn if you're winding it by hand).

After that I get the yarn onto my swift, so that it forms what you call a hank. In this case I tied together all five cakes of yarn to a really big hank instead of making five smaller ones, just to save some time (and energy). I also took some scrap yarn and tied off the hank at three different places so that it won't get all tangled up later. 

When you take the yarn off the swift and release the tension created from when you've wound it onto there, you can really see that it looks like noodles! Haha! It looks crazy! :)

I then take the yarn and soak it in water with some kind of soap or detergent, for about 20-30 minutes. I used Y3, which is a gentle detergent you can get in almost any store (here in Sweden). If it's something really delicate and that I need to take special care of I'll use a detergent that's specialised for wool and that's very very gentle. 

After 20-30 minutes you just have to take the yarn out of the water, wring it out carefully or just squeeze it (especially if it's not a superwash yarn, since that might felt!). I then put it on a dry towel and roll it up and step on it, to get it as dry as possible (without causing too much friction, which can make it felt), and then all that's left to do is to hang it up to dry! Today I'm going to let it dry out on the balcony.

Then, when the yarn is dry, I'll once again wind it up into cakes on the ball winder and then you can knit with it!

So, we're now at the end of this long entry about frogging and why my blog is called Frog Knitting. No - it's not because I have obsessions about frogging all my knitting or that I re-use yarn all the time (which is a very good thing to do though, as you can see in this entry).

Many years ago I was looking for an alias to use online and a friend who's very handy with anagrams took my name and came up with "Best Mean Frog". From that later came the idea to play with the thing about frogging and knitting and then the name was there - Frog Knitting!

So take a look at your old knitting projects that you have lying around! Maybe some of them would be happier in another form, something that might be more fun to knit or that would make a great present for someone?

/ Stefan

Bridgeport & Brigade

Bridgeport & Brigade

Just nu stickar jag på två tröjor, en kofta och en pullover (nåja, förutom de andra fyra fem stickningarna som ligger utspridda över hela lägenheten). De är båda designade av den amerikanska designern Todd Gocken och heter "Bridgeport" och "Brigade". 

Det är väldigt skönt att ha två såpass olika stickningar igång samtidigt, eftersom Bridgeport stickas i ett tunt garn med stickor 2.25 mm och Brigade stickas med ett lite tjockare garn med stickor 4.5 mm. Det är otroligt vad mycket snabbare det går med de lite större stickorna, även om de verkligen inte alls är SÅ mycket större!

Första gången jag såg något alls av Todd Gocken var i tidningen The Knitter, som jag prenumererar på. Där var det just koftan Bridgeport som var med, och jag tänkte att jag någon gång skulle våga mig på att sticka den. Det är verkligen ett jättejobb!

Så för några veckor sedan, så satt jag hemma och fick för mig att nu var det dags och jag beställde garn och började. Koftan stickas i ett alldeles fantastiskt fint garn från Skottland - J C Rennies Supersoft Lambswool 4ply! Det är ett till en början lite lätt strävt garn som man direkt känner blir mjukare när man hanterar det. Färgerna är fantastiskt fina och jag ser verkligen fram emot att sticka vidare på den här koftan och så småningom också bli klar med den (jag räknar dock inte med att det kommer gå speciellt snabbt, eftersom ett varv tar omkring en halvtimme...). 

Sedan har vi då tröjan Brigade, som jag började med i förrgår. 

Den stickas i ett av mina absoluta favoritgarn - Cascade 220 från Cascade Yarns! Det är ett ullgarn som är mjukt och alldeles otroligt skönt att sticka i! Det är väldigt sällan jag har upplevt några som helst problem med det, och det är väldigt kul att äntligen sticka en vuxentröja i det! Jag har bara stickat babykläder och mindre grejer i det tidigare. 

Brigade är en ganska åtsittande tröja med en dragkedja i halsen, lite på sidan. Jag har ett väldigt bra knep för hur man sätter i dragkedjor i stickat, vilket jag får chansen att återkomma om senare, när det börjar bli dags för det. Än så länge består min Brigade dock bara av en och 1/3 ärm, men det går fort att sticka i det här garnet, så det kommer nog inte dröja speciellt länge innan jag kan börja med själva kroppen av tröjan. 

Det här är för övrigt första gången jag ser ett mönster där man uppmanas att börja med ärmarna istället för med själva kroppen, vilket ju är en alldeles grym idé - då är det ju bara det roliga kvar sen när man är klar med ärmarna! :)

För den som är nyfiken på Todd Gocken och hans mönster och stickning, så finns det mer på hans hemsida: Todd Gocken Designs

/ Stefan

Bridgeport & Brigade

At the moment I'm knitting two sweaters, a cardigan and a pullover (well, apart from all the other knitting projects that are scattered all over the flat). They're both designed by the American designer Todd Gocken and are called "Bridgeport" and "Brigade".
It's nice to be knitting two things that are that different from each other at the same time, Bridgeport being knitted in a fingering weight yarn with 2.25 mm needles (US size 1) and Brigade being knitted in a worsted weight yarn and 4.5 mm needles (US size 7). I'm always amazed at how much faster the knitting goes with the larger size needles, even though they're not THAT much larger!

The first time I saw the work of Todd Gocken was in the magazine The Knitter, to which I now subscribe. It was the cardigan Bridgeport that caught my eye, and I thought to myself that I'd like to try and dare to knit that at some point. It's a lot of work!
A few weeks ago, sitting around at home, I was suddenly struck by the idea that now is the time to do this, so I ordered the yarn and started it. The cardigan is knit in fantastically nice yarn from Scotland - J C Rennie's Supersoft Lambswool 4ply! It is a bit coarse at the first touch, but as soon as you've started using it and handling it, it changes and becomes much softer. The colours are amazing and I'm really looking forward to continue knitting this cardigan and at some point even finishing it (I'm not counting on finishing it anytime soon though - a single row takes about 30 minutes!).

Then there is the pullover Brigade, which I started knitting the day before yesterday. 

You knit it in one of my favourite yarns - Cascade 220 from Cascade Yarns! It's a worsted weight wool yarn that's soft and an absolute joy to knit with! I haven't really had any problems with it at all and I'm very happy to finally be knitting a grown up sweater in it! So far I've only been knitting baby size sweaters and other projects in it.

Brigade is a pullover with a fairly tight fit with a zipper in the neck, kind of on the side. I have a very good trick on how to sew in a zipper into you knitting, which I'll have the chance to get back to later when I've finished the sweater. So far my Brigade only consists of a third of a sleeve, but knitting with this worsted weight yarn and the larger size needles makes it quite quick, so I don't think it's going to take too long before I can start the body of the sweater. 

This is the first time I've run into a pattern where the designer has you starting with knitting the sleeves instead of the body of the sweater, which is a great idea - once you've finished the sleeves you only have the fun part left! :)

For those of you that are curious about Todd Gocken, his designs and his knitting, there's more information on his website: Todd Gocken Designs

/ Stefan

Välkommen! / Welcome!

Hej och välkommen till min blogg - Frog Knitting!

Jag som bloggar här heter Stefan och arbetar om dagarna som musiker, men jag stickar också väldigt, väldigt mycket. Jag bor i Stockholm tillsammans med min sambo och två katter (och väldigt många garnnystan).
Jag lärde mig sticka redan som liten, då jag spenderade mycket tid med min farmor och hennes syster (de bodde grannar med varandra) och de stickade alltid mycket, mest strumpor.
Jag hade sedan ett långt uppehåll och tog inte upp stickningen igen förrän jag var drygt 20 år gammal, men sedan dess har det hållit i sig!

Jag har haft en lång period av att bara sticka efter andras mönster, men börjar nu så smått röra mig mot att designa en del själv, så håll utkik här efter mönster i framtiden!

Jag finns även på Ravelry. Klicka här för att komma till min profil där.

Den här bloggen kommer att börja som något av ett test, då jag har upptäckt att jag för tillfället skriver väldigt mycket online om min stickning och laddar upp mycket bilder och så, och jag tyckte det skulle vara kul att ha allt på ett och samma ställe och att ha "något eget".

Hoppas ni som läser detta vill följa med bland stickor och garnstumpar och se vad det blir av det! :)

Återigen - välkommen!

/ Stefan

Hello and welcome to my blog - Frog Knitting

My name is Stefan and I'm a musician-by-day (sometimes at night too, though), but I'm also someone who knits quite a lot. I live in Stockholm, Sweden with my partner and two cats (and a lot of yarn). 

I learnt how to knit when I was a child, as I was spending a lot of time with my grandmother and her sister (they happened to be neighbours) and they where always knitting, mainly socks. 

After that I didn't really knit at all until I was in my 20's, but I haven't really stopped since!

After having had a long period of knitting only other people's patterns I'm now moving towards designing myself, so keep a look out for patterns here in the future!

I'm also on Ravelry, please click here to get to my profile. 

This blog is going to start out as a test, since I've discovered that I'm at the moment writing quite a lot about my knitting online and posting photos and such, and I thought it'd be nice to have it all in one place and to have something of my own. 

I hope that you, dear reader, want to join me among the knitting needles and the yarn and see what comes out of it!

Once again - welcome!

/ Stefan